Just nu håller flera tusen personer på att springa Stockholm maraton. För 30 år sedan var jag själv ute och sprang de 42,2 kilometrarna, det var en upplevelse! Jag skulle gärna göra om det, men jag undrar stillsamt vart all kraft och energi tagit vägen. Istället för att springa sitter jag nu och försöker åstadkomma de sista inlämningsuppgifterna på Drama och berättande kursen, KAU. Nu är det ingen återvändo, ett dokument är ivägskickat, två återstår...
Trevlig helg
Annika
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar