Namn: Datcha
Art: Uggibuggi
En vanlig dag
Jag vaknade och upptäckte att jag inte var på samma plats som igår. Vingarna kändes på något sätt tyngre. Vart ska jag flyga idag?
Det var minst en evighet sen jag flög hem till Sundsvall och kikade...
Hur lång tid kan det ta?
Tre timmar från Göteborg tog det förra gången men vingarna känns inte hela, så kanske fem?
Jag tittar ut från kantongen och kände en behaglig bris. Staden hade inte vaknat än. Det hördes bara suset från de morgonpigga. Jag hungrig men jag måste va försiktig. Färgen på min kropp kom i födelsen. En helt vanlig stadsduva med marinblå kropp och en grön näbb. De är ju normalt?
Pappa är ringduva och mamma är kolibri. Det är därför jag är såpas liten.
Jag får syn på en skalbagge nästan fyra meter bort. Jag tar sats och skjuter ifrån med benen jag flyr som en pil genom luften och benen flyter ihop med kroppen. Det finns bara en smal och spinkig duva med för stora vingar för sin egen kropp.
Det tar inte lång tid att gå till skolan. Även om jag vet att jag kommer komma minst tio minuter för sent.
Jag tar upp engelskaboken som det står stort MATHILDA på och en massa blyerts sträck och klotter som kommer från Peters penna. Han som sitter bredvid mej i klassrummet. Han är jobbig men cool.
Plötsligt får jag syn på något. Något marinblått som svirsar genom luften på bara ett ögonblick.
Saken stannar och jag upptäcker att det är en liten fågel med förstora vingar för sin egen kropp. Den ser sej omkring och sen tar den upp nånting från marken. Kanske en insekt?
Det ser ut som om den har en grön näbb också.
Om jag ska va ärlig så var det de märkligaste jag sett. Och nu vet jag även att jag kommer att komma ännu mera för sent.
Art: Sweeti
Namn: Sverre
Bor: Alperna
Sverre har haft ett svårt liv. Hans mamma blev tagen av en haj när han var liten.
När hans mamma dog så kom det en gammal örn flygande och satte sig bredvid
Sverre. Då skrek Sverre neeeeej döda mig inte, då svarade den gamle örnen nej
det ska jag inte, jag ska hjälpa dig Okey sa Sverre och då sa örnen kom med
mig så flyger vi till alperna där jag bor. Men jag kan inte flyga sa Sverre
Då kan du sitta på min rygg sa örnen, kom så åker vi. Mot alperna skrek
Sverre när dom lyfte. Och det har Sverre varit med om i sitt liv.
Namn: Superhjältefågeln
Superhjältefågeln flyger runt över jorden och letar efter människor och djur i nöd. När han var liten så ramlade han ner i en tunna med gift, men istället för att dö så fick han superkrafter. Hans superkrafter är superfart, lasersyn, superstyrk och supersmarthet. Han är alltid snäll och vänlig. Han hjälper alla som är i fara. Han bor inte på något speciellt ställe utan flyger runt i världen. Hans favoritställen är sandstränderna i Frankrike, och hans favoritmat att äta är sniglar, han äter alla sorters sniglar. Sniglarna tillagar han med sin lasersyn.
Namn: Rullator Anders
Han hade ingen familj men han hade en vän och det var rullatorn.
Dom gjorde allt tillsammans.
Dom gick tillsammans, besteg berg tillsammans, åt glass tillsammans , ja dom gjorde allt tillsammans.
Anders gick alltid med rullatorn.
Det enda Anders sakna var en rullstol.
Anders var nästan 80 år men hade fortfarande inte fått en rullstol.
Anders var alltid glad men han hade varit ännu gladare om han fick en rullstol.
Det var vinter på ålderdomshemmet och Anders längtade mer än någonsin på rullstolen.
Det var jul på ålderdomshemmet och Anders hade fått ett ovaligt stort packet av tomten.
Inuti paketet fanns rullstolen och Anders blev så glad så att han fick en hjärtinfarkt.
Tack för att vi får ta del av era härliga berättelser och fåglar!
Det har varit jätteroligt att jobba med er.
Må så gott
Annika
PS. Jag har förmodligen inte parat ihop rätt text med rätt fågel.
